Project Runway

Nu är nästan en vecka förbi i ett nafs.. Det är löjligt vilket tempo det är. Teoretiskt sätt ska vi få två timmar läxa per timma klass, jag räknade på det och fick det till 60 timmars förväntad arbetstid.. Men vi får mer än två timmars läxa så det innebär sömnbrist hur man än gör.

I Tisdags var ja på skolan från 14 till 02 och igår var jag på skolan från 10 till 03:30, men korta avbrott för behov och mat.. Och ändå känns det helt okej, arbetet är deadline baserat så man har ju målet i sikte. Men samtidigt som en deadline blir klar kommer två nya grejer.. Nu är det långhelg och attityden är mer, åh vad skönt då hinner vi plugga mer, än att åh vad skönt då hinner jag vila.

De har en annan inställning om vissa saker. Vår professor gillar att dra över, han verkar se schemalagd tid mer som en rekommendation eller anvisning. Vi har 4-timmars lektion från 14-18 på onsdagar.. Men vi had en gästtalare som tog upp två av de timmarna (mycket intressant, creative director på PHILIPS besökte) men då istället för att krympa ihop det vi skulle göra på lektionen så drog han över till 20.00.. Och den skiss vi skulle rendera tills morgonen därpå fick därför påbörjas vid 21.

Detta satt jag och kontemplerade över när jag fann mig vid köksbordet med två McDonalds cheeseburgare och pommes frites en torsdagmorgon 04.00, efter att ha ägnat natten till att skissa en stol. Hardcore.

Och mitt i allt detta så tackar mina fellow students läraren för att han har möjlighet att stanna sent. Haha..Alla lektioner är i och för sig mycket givande. Nästan alla är presentation av det vi gjort och så långt vi kommit i projekten, också ger vi varandra feedback och vägledning.

LIFT projektet är ju lite komiskt, med tanke på hur tekniskt och research krävande det är och att vi bara fått två veckor på oss att helt fullgöra det. Jag känner mig som att jag är en del av Project Runway, eller vilken annan dokusåpa som helst. Det är kul att komma in i en färdig klass med gruppdynamik och allting :) Vi ser ju allt från en helt egen vinkel. Och skiter det sig så kan vi  ju alltid play the swedish card, så att säga.

Äsch, faila kommer vi ju inte göra så de är ju bara att lära sig så mycket som möjligt. Lära sig att ta kritik är ett måste - hela utbildningen verkar bygga på det. Ganska prestationsbaserat. Och det är ju så kul att nörda in sig. Jag har ju inget liv här, det är nyckeln till framgång. Eller snarare, mitt liv består av studion, 13 klasskompisar och två professorer, Starbucks och skissmaterial. Ibland lite gym, ibland lite socialt häng, och ganska ofta Skype. :)

Ikväll har jag gått på Core, som är typ som kristen cellgrupp! Jag har hängt med några goa tjejer som bad för mig och inkludera mig och jag Njöt! :) Känns nödvändigt för att överleva på något sätt.

Jag har också blivit expert på att koka kaffe och har lyckats ha med mig kaffe i termosen flertalet mornar! Häleluja. Däremot har jag inte lyckats handla mat och fick snällt be min roomie att dela sin mat med mig idag.. Vilket hon, snäll som hon är, gjorde. Jag gillar dem mer och mer. Det känns skönt att komma hem om kvällarna.

Har fortfarande inte lyckats ta mig till Mt Baker men vågar inte åka själv!

Bygger fysiska modeller i studion på natten, här prövas Kirks bår.

Schtolen. 

Det är mucho fint väder ofta! Fint finger också.